The Media Market

Alicio, a Swedish blogger, has made great analysis of Faktum, the Public Service program I too have filed a lawsuit against, to the Swedish Broadcasting Commission. Interesting to see that all the people involved in the program about terrorism are associated with the left, communist affiliations or pro-Palestinian movements. The framing of the question is also well taken care of by Alicio, who shows us how the reporter from Faktum is only focusing on definition problems when the US will act as an occupying force, thereby trying to legitimise any terror activity in Iraq as a "liberation movement", while the same reporter is not even mentioning all the conventions and Security Council statements concerning terrorism which is directed against civilians.

Funny thing - it turns out that the Swedish journalist, Piroz Kianersi, who made the piece about "Terrorism" is a member of the Swedish Youth Stalinist Revolutionary Communist Movement (KMPLr - yes, I know they recently changed their name...). That would have meant nothing, in terms of proving a bias, if it wasn't for the fact that he has this presentation of himself at SVT:s own homepage (in Swedish):

Translation of parts of the presentation below:
"I want to show that an alternative world is possible. And I want to spread a class conscience that is often not present. [...] I do not want people to think that the world in general becomes a safer and more calm place and that the US in particular will become more tolerant and follow the International Geneva conventions if John Kerry gets the power instead of Bush."

Piroz Kianersi
Filmer: Budda vs Piroz och Framför en stridsvagn.Ålder:
25 år Jag kommer ursprungligen från Iran och flyttade hit när jag var 9 år.
Jag studerade till en början konst i England och senare Media och Kommunikation
vid Linköping universitet och det var där som intresset för film vaknade på
allvar. Så jag gick vidare med Filmvetenskapliga linjen på Stockholms
universitet. Sen dess har jag sysslat med ett par filmprojekt bl.a. de på
Fanzine. Jag är främst intresserad av spelfilm, men på senare tid så har
det blivit mer dokumentärfilm. Det som jag drivs av är i synnerhet
inspirationen, känslan som man får när man sett något som man tycker är riktigt
bra eller när jag kommer på en bra historia, när någon läser ens manus och
tycker att det är bra. Men i största allmänhet är min drivkraft, hur kliché det
än låter, viljan att förändra. Jag vill: Visa att en alternativ värld är
möjlig. Sprida den klassmedvetenhet som lyser med sin frånvaro. Visa en mer
nyanserad bild av samhället än vad medierna gör och en mer demokratisk bild av
världen, där inte västvärlden hela tiden är i centrum (de priviligierade i
väst). Och det här vill jag göra på ett sätt så att alla kan se och ta till sig
det - dvs jag vill inte göra ett pretentiöst drama som ses och sedan recenseras
av en kulturelit i spalterna på DN-kultur. De jag riktar mig till finns på
Hammarbyläktaren, i korridorerna på vårdhemmen, på verkstadsgolvet, eller
hängandes ute vid centrum i en förort. Sist men inte minst vill jag ha en värld
där människovärdet står långt över vinstintresse och profitbegär, en värld som
genomsyras av solidaritet och tolerans, istället för den skära
egoismen. Jag vill inte: - Se flera dokusåpor, reality-program som är lika
skräddarsydda för att få oss att konsumera varor vid reklamavbrott som den
trallvänliga musiken som ligger i bakgrunden i en stor livsmedelsaffär. - Se
flera Hollywoodfilmer, som gör anspråk på att vara underhållning, men som i
själva verket förmedlar en ideologi. - Att folk ska tro att världen i allmänhet
kommer att bli lugnare och USA i synnerhet kommer att bli mer tolerant och följa
folkrätten om John Kerry kommer till makten istället för Bush. Därför har
jag gjort filmen Buddha vs Piroz: Filmen Buddha vs Piroz är en resa genom ett
land i tredje världen. I filmen försöker jag vara så pass ärlig som möjligt, med
alla reflektioner och tankar som kom över mig där borta - en ständig påminnelse
om att den verklighet som jag möttes av i Nepal är en verklighet för majoriteten
av världens folk. Jag anser att det är viktigt att tänka på att de flesta
människors vardag inte handlar om mobiltelefoner och café latte, utan snarare om
mat för dagen och rent dricksvatten (och jag menar inte Robinson eller
Farmen). Därför har jag gjort filmen Framför en stridsvagn:Drivkraften som
fått mig att genomföra hela det här projektet är just dom oerhörda orättvisorna
som finns kring den så kallade Palestinakonflikten. Samtidigt tycker jag att det
är oerhört viktigt och intressant att visa solidaritetsrörelsens engagemang, som
många gånger bortses från i medier. Målet med filmen är att ge en
verklighetstrogen bild av Palestiniers vardag där dom ses som människor lika
mycket som Israelerna, fönstret till denna vardag är dom aktivister från väst
som gör det FN borde ha gjort nämligen att åka till Palestina för att fungera
som observatör mitt i ockupationen.